Var på en föreläsning på journalistiken idag. De var bland de jobbigaste jag varit med om.
Föreläsaren gjorde radioprogram om olika saker. De han visade oss var ett program om föredetta prostituerade.
Vi fick lyssna på lite delar ur den där han intervjuade en föredetta prostituerad.
De var jätte hemskt att lyssna på och jag mådde riktigt dåligt.
Efteråt fick vi ställa lite frågor om hur han jobbade o.s.v. och plötsligt är de nån idot som säger ungefär
"Men får dom inte skylla sig själva för att dom väljer att ta de där jobbet, dom kunde ju sagt nej" "När dom ser att de inte är bra är de väl bara att sluta?"
Föreläsaren helt paff försöker förklara, men hon forsätter att bara håna och se ner på dem.
Jag trodde jag skulle smälla av! Jag trodde inte det fanns sånna människor som faktiskt tänkte sådär, okej kanske nån gammal gubbe, men en ungdom och dessutom tjej?!
Tillslut sa jag bara " Dom är ju bara barn! Dom fattar ju ingenting, dom vet inte vad de handlar om!" Hade lust att skälla ut henne en god stund men kunde inte säga mer jag var tvungen att gå, kunde inte sitta där och höra på all den där skiten, skakar typ fortfarande,
Elaka människor som tror att de är så mycket bättre än alla andra...
Oj va kul de var, massor av minnen som bara regnar ner över en :D
De var därför jag började skriva dagbok, för att jag skulle kunna minnas.
Nu skriver jag dagbok, men mest för att jag ska få "prata" av mej med någon som inte blir less på att höra mitt tjat hela tiden och som alltid orkar lyssna även om jag säger samma sak.
Tyvärr blir dagboken inte lika intressant att läsa då, men lite minnen kommer de ju att finnas i den :)
Idag är de skola som gäller till kl halv 4, sen skulle jag egentligen vilja fara till stan och köpa lite julklappar, men jag vet inte vad jag ska köpa till alla än, så jag måste bestämma de först.
Så idag äre skola igen då. Matte på morgonen och sen svenska redovisning efter lunch, får se hur de går.
Sen ska jag ner på stan och börja kolla på lite klappar. :D mysigt tycker jag, fast lite jobbigt innan man vet vad man ska köpa till alla, men de brukar ju lösa sej till slut.
Idag har jag varit i Övik med Hanna, Frida och jossa
De var riktigt kul, vi for till
och när vi tröttnat på allt vatten for vi till OskarsGallerian och tittade runt lite. Hittade mycke fina kläder hittade dock inget som jag ville ha eller behövde så jag var ekonomisk idag :)
Idag har jag varit duktig, jag har fixat lite läxor (inte alla, men några) och skapat ett konto till företaget.
Gjorde en Tacopaj oxå, den vart riktigt god faktiskt,
första gången jag gjort det :D
Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, ska ha gitarr lektion iaf och sen får vi väl se vad som händer, antagligen blir de bara lite chill :)
Funderar lite på att göra om lite i rummet, skulle behöva nånstans att sitta när jag ska sitta vid dator. Sitter alltid i sängen och ligger i alla möjliga ställningar och former, kan inte vara så bra för ryggen.
Har ett skrivbord men de har jag ju andra grejer på ju, plus att jag inte har någon bra stol.
Får väl lov att fixa de.. inte så smart att förstöra ryggen redan nu bara för att jag är lite lat.
Så extremt störande att texterna inte kan delas upp i stycken längre, blir ju så fult och jobbigt att läsa :( Dåligt!
Nu ska jag lyssna på toves sång som hon spelat in för att hedra de som dog i bilolyckan.
Nu sitter jag på busstationen och är på väg hem. Klockan är ungefär halv tio men jag har inget Internet just nu så jag kan inte lägga ut inlägget.
Dagen blev ännu kortare än vad jag trott eftersom vi hade en minnesstund på morgonen och sen blev lediga från resten av den egentliga lektionen.
När vi kom in i klassrummet gjorde vi en ring, tände ett ljus i mitten och hade lite klassisk musik i bakgrunden. Vi runt gick ett varv där alla som ville fick säga någonting om olyckan. De blev ganska jobbigt, hade som inte tänkt så mycket på olyckan, den blev lixom inte verklig förrän nu. En del kände de som dött, vissa kände föraren som fortfarande lever men vars tillstånd är kritiskt, andra hade bara haft några klasser tillsammans med tjejen som dog. Vissa grät, andra behövde prata, andra satt tysta och stirrade in i ljuset. De var en tjock och dyster, men också en tröstande och familjär stämning.
Det är konstigt hur nått levande bara kan försvinna från jordens yta. Hur man på ett ögonblick förlorar all kontakt. Alla möjligheter till att säga dedär man tänkt säga så länge, bara försvinner.
Konstigt också hur värden bara snurrar vidare, som att den inte hade någon aning om vad som hänt.
Bussen går fortfarande samma tid, affären öppnar fortfarande kl 08.00, gatan är fortfarande är full av bilar. Chaufförerna som inte har en tanke på vad som hänt utan bara planerar vad de ska göra när de kommer fram, tänker ingen tacksamhetens tanke över att inte de råkat ut för de som dessa fyra ungdomar blev tvungna att möta. Kanske ökar de till och med farten lite extra, trots att de egentligen sätter sina liv på spel i ett vågat försök att vinna några få minuter extra, är de värt? Är de värt att riskera sitt liv bara för att inte behöva komma två minuter sent? Är de värt att riskera sitt liv bara för att få den där lilla kicken som fart kan ge, är de värt?
Tänk vad många gånger vi varit nära att få sluta livet här på jorden utan att ens efteråt tänka efter lite grand på vad som egentligen kunde hänt.> Så lätt de blir att man tänker att man är odödlig, någon annan men inte mig! De dör folk varje dag, men händer ju inte i min närhet. De känns så omöjligt att man skulle kunna försvinna från den här jorden. Hur kan något så självkart kännas så otroligt onaturlig och helt ofattbart?
Jag ska inte skriva allt för långt, ni är antagligen uttråkade nu. Jag vet att de jag skrivit antagligen slagit er någon gång, att många andra skrivit precis likadant med lite andra ord, men de känns ändå bra att få skriva av sej lite, man behöver lixom få reagera på något sätt.
”Gud, jag förstår inte själv vad som hänt, men du gör. Jag tackar dig för föraren och passageraren som fick behålla sina liv, jag tackar dig för den nya chans du gett dem. Jag ber att du ska trösta dem och visa dem vad kärlek är.
Var med de anhöriga och ge dom styrka att fortsätta vardagen. Jag ber dig att ingen ska behöva gräva ner sig i skuldkänslor, håll dem uppe med dina starka armar.”
Idag blire stan igen, den här gången hänger Gile med :) Ska gå runt lite på stan, jag ska köpa en pressent som jag borde köpt för länge sen och sen ska vi ba sitta och chilla på ett café innan vi far back to bäverholm again.
Sen kommer de massa roliga bilder ikväll hoppas jag :D:D och förhoppningsvis om jag har har tur även en snygg design :) Tog riktigt fina bilder i stan vid vattnet :)
Nu har jag äntligen sett FAME! Sååå härlig! Som vanligt blev jag sjukt inspererad precis som jag blir av alla såna där filmer. Filmen kändes lite stressad eftersom den visade 4 år på 1h 40min men fortfarande helt klart värd att se!
De jobbiga är att jag inte bara blev inspererad till att sjunga eller inspererad till att spela piano eller dansa utan allt på en gång!
Önskar att jag visste lite mer vas jag vill satsa på. Jag äääälskar att var på scen! men jag vet inte vad jag vill göra på den, har lixom inte funderat ut de än. Kanske vill jag hälst sjunga?
Men då är ju grejen att man helst ska ha ett ganska stort mått medfödd talang, vilket jag inte har. Visst är jag lite musikalisk så pass att jag kan hålla toner och hitta lite stämmor, trycka på tangenter och få fram en mindre komplicerad melodi, ta mej från en sida av scenen till en annan utan att gå alldeles stelt till musiken, men nån speciell gåva som jag verkligen skulle kunna göra nånting av har jag inte, men så sjukt underbart de hade varit.
Fick en sån enorm kick när jag fick sjunga solo i fredags, så sjukt kul de var! Men hur vet man om det är värt att satsa på? hur vet man hur man ska satsa, vad man ska prioritera, vad man ska satsa på?!
Who am I and what do I want? I dont know, you dont know nobody know, still everybody has to!
Ghhhaaa är så sjukt rastlös...! Ge men en stooor scen, en stark vilja och en gigantisk talang!
borde gå och lägga mej nu så jag ska bara göra ett kort inlägg om dagen
Skola som vanligt, sen gick jag på stan med Mimmi och hon hittade en massa kläder och jag inga, som vanligt.
Men jag hittade faktiskt några stövlar på din sko som jag köpte. De kostade 269 .- tror jag, kommer inte riktigt ihåg.
Men självklart lyckades jag glömma dom i bussen, var bara halvt vaken när jag klev av :P Men jag ska åka samma buss imorgon så busschauffören skulle se till att påsen var kvar tills dess :)
Så här ser de ut, inte jätte märkvärdiga men jag vill kunna ha dem lite över allt så då är de perfekta :)
Hålet jag tog igår har jag inte har nått problem med alls, känner inte av de förutom när man rör där, då gör de ont! kan t.ex. inte sova på örat, men de e ju inte så konstigt. Men ja e chockad över att de gått så bra. Tack Gud för de :)
Imorgon ska jag tvätta håret.. så vi får se hur de går, förhoppningsvis sliter jag inte ut örhänget :S
.
Övade sångerna jag ska sjunga på fredag med Samuel idag. Sjukt duktig han är alltså..! han kan typ spela vad som helst utan att ens ha hört låten :P
Låtarna jag ska sjunga blir "jag kan bara ana" och "who am I" Den första låten är egentligen på engelska men jag ville ha en svensk låt så att alla kan förstå en iaf och då fanns de en fin översättning på den låten så :)
jajamensan helt rätt :) jag har tagit ett till hål i örat :D
Fick en impuls att jag skulle göra de idag. Så jag gick in på lite olika frisörer och hörde mej för. Men de flesta sa att jag var tvungen att beställa tid eller så tog de inte ens hål.
Först var jag ganska oseriös med tanken, men sen kom ja in till en tjej som kunde ta de på en gång, så efter att jag frågat lite frågor och hon skrämt upp mej rejält tog jag hålet :D
150 kr kostade de, helt klart värt. Har inte haft ont än, gjorde inte alls ont när jag tog hålet heller, vilket var en lättnad, men de ska ju tydligen börja göra ont nu.. så vi får väl se vad som händer :S
Har jobbat en sväng idag oxå, var dock helt slut efter den jobbigaste idrottslektionen jag haft i mitt liv, och jag överdriver inte! Mådde illa, hade blodsmak och var yr efteråt.. inte så bra med hjärtsjukdommen men.. Kändes riktigt bra efteråt.
Nu väntar gympa.. Cirkelträning, så träningsvärk kommer ni troligen få höra om sen :P
Annars händer inte mycket alls.
Ska inte jobba på fredag :) ska va på pk istället eftersom de e möteshelg, de blir intressant.
Jag ska sjunga solo på fredakvällen lite nervös, men de kommer nog att lösa sej, just nu står de mellan två låtar:
I can only imagen & Who am I Det blir Samuel som väljer eftersom jag bett honom spela pianot, lite lättare att koncentrera sig på sången + att de blir några nivåer bättre piano. :P
Så här ser de ut, inte jätte märkvärdiga men jag vill kunna ha dem lite över allt så då är de perfekta :)
