.

Idag hade jag en obehaglig upplevelse på bussen.

Jag somnade ganska fort efter att bussen börjat rulla, vaknar halvt till i vännäs men fortsätter att sova tungt och sen efter en långstund vaknar jag igen och kollar ut.. hmm, känner inte igen mej, alls, kollar på klockan 17.14, vi ska va i Bjurholm 17.00  panik!

Jag sitter lugnt kvar och tittar mej försiktigt omkring.. några bjurholmare i sikte? icket.. paniken ökar i styrka... jag tittar förtvivlat ut och letar efter kännetecken, ingenting.

Jag börjar försöka komma på hur jag ska göra, ringa mamma? gå fram och fråga vart jag är? såg ju att Emanuel steg på bussen, kanske ska jag smsa och fråga han.. Jag börjar skriva, men just då tittar jag upp och inser att jag är ca 5 minuter innan Bjurholm. Ååhhhhh.... va lättat jag blev! Har aldrig varit så tacksam över att se den vägen förut! Snacka om att hela landskapet förändras när snön och mörkret faller, hade verkligen ingen aning om vart jag var och de var ju inte precis första gången jag åkte den vägen kan jag ju lova :P

-

-

Resten av dagen har rullat på bra, har varit lite slö bara, har väl fått för lite sol och ätit för mycket kakor lr nått :P

Var på PK på kvällen och Carro hade en riktigt bra undervisning om att prioritera Gud. Precis vad jag behövde höra, så de va bra. Härlig lovsång var de oxå :) Sen gick vi ner i källaren och jobbade, mycket blev gjort bl.a. fick vi måla en del av taket :D:D:D:D har väntat på de jätte länge så de var roligt.

Imorgon hade jag tänkt tvinga mamma att klippa mej :P sen ska jag väl städa en del och kanske baka lite mer julgodis :9

Nu ska jag nog försöka sova :) Go natt